Möte mellan människor
precis så heter den kurs jag läser som började idag.
jaha och??
Ja har ni ehentligen tänkt på hur många möten som sker hela tiden, inte bara med folk man känner
utan också busschaufören, hon som sitter i kassan eller vem som hellst.
Idag när jag och två till var ute och gick i parken ( mycket fin park) så mötte vi en farbror med en cykel mitt på en bro.
Farbrorn stog still mitt på bron med sin cykel och när vi kom närmare så började han prata med oss.
Han berättade hur mycket måsar det hade kommit till parken, han fick inte längre ha sin matsäck ifred.
Han undrade vad man kunde göra åt saken, inte så mycket kom vi fram till men han hade endå ett knep.
Om man säger åt måsarna på skarpen och stampar lite med foten så höll dom sig borta, det var ett bra knep sa vi och vi skildes åt var och en åt var sin sida om bron.
Denna farbror var antagligen lite ensam och hade funderat en del på dessa måsar. Han kände säkerligen att
han ville berätta om sina funderingar för någon. Det råkade bli vi.
Och nu till saken, i ett sådant här möte med en människa finns många val.
Många hade säkert bara gått förbi honom utan att lyssna på vad han hade att säga.
Några kanske hade lyssnat och fnittrat om vart annat. Och några hade lyssnat och kanske pratat lite med honom.
Det finns säkert många som tycker att det är läskigt att prata med främmande personer, men är det egentligen så farligt??
Vid varge möte med en människa är vi inte längre ensama.
I ett möte finns alltid fler änn en person därför är det bra att också tänka efter hur man handlar
i vissa situationer och hur den andre personen tänker , mår och tycker.
Ingen vinner någonting på att vara otrevlig.
Alla människor behöver bli lyssnade på ibland, att känna att någon lyssnar på vad man har att säga
är viktigare änn vad vi tror. Varge möte med en människa är viktigare än vi tror.
Även om någon bara vill berätta om måsarna i parken.
jaha och??
Ja har ni ehentligen tänkt på hur många möten som sker hela tiden, inte bara med folk man känner
utan också busschaufören, hon som sitter i kassan eller vem som hellst.
Idag när jag och två till var ute och gick i parken ( mycket fin park) så mötte vi en farbror med en cykel mitt på en bro.
Farbrorn stog still mitt på bron med sin cykel och när vi kom närmare så började han prata med oss.
Han berättade hur mycket måsar det hade kommit till parken, han fick inte längre ha sin matsäck ifred.
Han undrade vad man kunde göra åt saken, inte så mycket kom vi fram till men han hade endå ett knep.
Om man säger åt måsarna på skarpen och stampar lite med foten så höll dom sig borta, det var ett bra knep sa vi och vi skildes åt var och en åt var sin sida om bron.
Denna farbror var antagligen lite ensam och hade funderat en del på dessa måsar. Han kände säkerligen att
han ville berätta om sina funderingar för någon. Det råkade bli vi.
Och nu till saken, i ett sådant här möte med en människa finns många val.
Många hade säkert bara gått förbi honom utan att lyssna på vad han hade att säga.
Några kanske hade lyssnat och fnittrat om vart annat. Och några hade lyssnat och kanske pratat lite med honom.
Det finns säkert många som tycker att det är läskigt att prata med främmande personer, men är det egentligen så farligt??
Vid varge möte med en människa är vi inte längre ensama.
I ett möte finns alltid fler änn en person därför är det bra att också tänka efter hur man handlar
i vissa situationer och hur den andre personen tänker , mår och tycker.
Ingen vinner någonting på att vara otrevlig.
Alla människor behöver bli lyssnade på ibland, att känna att någon lyssnar på vad man har att säga
är viktigare änn vad vi tror. Varge möte med en människa är viktigare än vi tror.
Även om någon bara vill berätta om måsarna i parken.
Kommentarer
Postat av: Malin
Klart vi vill! Det är ju just av den anledningen till att de använder de söta kutarna.. de talar mer till människors hjärtan på nå vis att rädda de unga.. så är det ju bara.. djur gör människor mjuka helt enkelt :) man får dra sitt strå till stacken så de får vara kvar :) trevlig kväll!
Trackback