brajta

Jag har i mitt liv skrivit ca 6 Haiku dikter och det är inte det lättaste må jag säga.
Det började som en "läxa" från natur kursen och igår var första gången jag skrev en spontant.

En haiku dikt ska bestå av 7 + 5 + 7 stavelser och handla om naturen, det ska även finnas en klurighet
eller poäng i slutet. Allting medans känslan av naturen ska speglas.

Så igår skulle jag då gå till skolan, klockan var tidigt och jag hade god tid på mig och gick därför en omväg genom
bolognerparken. Det hade varit frost under natten och alla blad som låg på marken hade ett tunt lager vit frost på sig.
Även gräset var silvrigt och glänsande glittrigt när morgonsolen strålade lite snett in bland träden.
Det var så fint och jag gick i gräset på sidan om gångbanan och hörde hur det lät när gräset knastrade under mina skor.
Det kändes precis sådär härligt som det gör när man på vintern går ovapå skaren.

När jag kom till skolan skrev jag en haiku dikt om naturen so jag precis gått igenom, det kändes svårt med och roligt och bra. När jag på kvällen visade min haiku för Dan så skrattade han åt den, och ja den var kanske inte så himla bra och gränsen mellan att vara bra och urtöntig är hårfin.

Vi får vel se om jag någonsin får till en så bra haiku dikt så att jag vågar lägga upp den här.
Det är en konst utan dess like.

Här är Haiku sällskapets hemsida   http://www.haiku-shs.org/